alvedon

Aldrig känna mig äcklig när blod rinner från min kropp.
Aldrig bli tokig en gång i månaden av det de kallar PMS.

Hade jag fötts som man hade jag aldrig behövt sätta på mig kjolar, klänningar och andra plagg jag hatar.

Jag hade inte behövs ha komplex över de bröst som aldrig velat växa.

Det hade inte varit ett dugg konstigt att finna tjejer mer attraherande än killar.

Om jag hade mer testosteron i min kropp hade jag kanske kunnat få rollen som jag ville ha i vår teaterproduktion.

(Men jag är inte bitter!)

Jag säger inte att det manliga könet generellt är bättre än det kvinnliga. Att det är lättare att vara pojke än flicka. Jag säger bara att det skulle passa mig bättre och att jag inte kan sluta med att gång på gång på gång känna att någonting blev fel.

-

Jag rattar vidare i jakten på körkort. Om några dagar är det två månader sedan jag bestämde mig för att ta tag i det. Snart är det dags för uppkörning. Jag är mentalt förberedd på att kugga men hoppas självklart på ett godkänt prov. Det vore bra fint att kunna bila ner Avesta den 12/11. Fast hur det än går med körkortet så kommer jag ta mig dit och dansa till Asta Kask, Mimikry och Dia Psalma. Det blir underbart och tanken håller mig levande.

Nu vankas sömn. En dag till och sedan vankas det lov. Då vankas Ett ljus i mörkret - en konsert där min lilla kör skall medverka.

Komsi komsi.